I år är det Stockholms tur att vara värd för Europride. Hela hufvudstaden kommer alltså vara regnbågsfärgad under tio dagar och jag ska dit. Jag SKA dit. Har velat så himla länge och idag fick jag mail från Marisol som frågade om hon skulle boka rum åt mig med och jag drabbades av några sekunders beslutsångest innan det övergick till tänk-om-jag-missar-massa-roligt-ångest vilket är en ångest jag inte haft på mycket länge. Flera år faktiskt. Så jag bestämde mig för att åka. Det är ett tag kvar så jag hinner ju förbereda mig. Och när den där tänk-om-jag-missar-massa-roligt-ångesten nu äntligen infunnit sig efter en sanslöst lång period av torka, så vem är jag att säga nej? Är jag inte skyldig mig själv att göra något jag vill, velat, längtat efter och kommer att längta till? I think so.

I övrigt har dagen bestått av mensvärk, pannkakor med hjortronsylt (tack till Andréa för tipset att vispa lite grädde i ett dricksglas med hjälp av lattevispen) och ett halvtappert försök att vårstäda balkongen (innan jag började frysa ihjäl). Dags för dagens femte Ipren och horisontalvila.

Inspirerad av solskenet klev jag upp före åtta sista dagen på mitt sportlov. Det gäller att vara lite crazy ibland.

Nå, såhär ser i alla fall min pysselhörna ut numera:

Tyvärr tog jag ju inga förebilder, mest för att jag skämdes över röran, men vill man se hur det såg ut i december kan man kolla det här inlägget. Fast då ser man såklart att ingen större förändring skett eftersom att det vid det tillfället också var nystädat. Jaha.