Såhär kan en tulpan se ut. Om den är lila och man vänder den ut och in. Typ.

Han kom, han tog, han gick.

(Han, ehm, såg söt ut.)

Han åt.

Tulpanjakt med Poppo. Over and out.

Idag gjorde jag ett ryck på slöjden och ställde mig vid svarven igen, efter några veckors uppehåll. Jag har börjat hata mitt framtida hallbord. Why, oh why, fick jag för mig att jag skulle svarva benen? Jag kan inte svarva. Det tar lång tid och är svårt att få likadant. Suck.

Förra veckan hittade jag detta sinkade skrin på Återbruket.

Skrinet var tidigare avsett för diabilder men jag håller på att putsa upp det och göra det fint igen. Det var lackad björk, vilket är typ det fulaste som finns. Istället skall jag tapetsera på locket och måla med linolja och terpentin. Eventuellt betsa lite vitt, beroende på humöret i ögonblicket.

Jag pysslar fortfarande, men inte lika mycket som förr. Dessutom verkar jag ha blivit lite kass på att pyssla så det mesta blir fult, men jag kämpar på.

Köpte en ny Karin Fossum-bok igår – Brott. Jag älskar Karin Fossum, fast jag hatar kriminalromaner. Möjligtvis är det en paradox men Karin Fossum är ingen Leif G W Person. Favoritboken är De Galnas Hus som ju faktiskt inte alls är en kriminalroman och dessutom den första Fossum-boken jag läste. Jag rekommenderar alltså.

Förresten, vissa dagar har Je suis une paraply uppemot 60 unika besökare men bara en handfull kommenterar mina inlägg. Vilka är ni, o anonyma och unika?

Tack för idag, slut för idag.