Det skrivs inga böcker om sådana som mig. Jag återkommer.

Gårdagen gick bra. Varför kan inte alla dagar vara sådär? Relativt lätt att gå upp, inga större problem att få på sig ytterkläder och sen nästan obehindrat lyckas kila iväg till skolan. Och stanna där så länge man behöver.

Idag är det lite tyngre. Kom upp ordentligt och är ganska snygg i håret och allt det där, men nu är det en osynlig vägg vid min ytterdörr. Tungt. Men idag ska jag klara det.

Vad är det som gör att man bara vill gå och lägga sig igen?

Halleluja, snart ska jag till skolan.

Inatt drömde jag att jag låg med Henrik Schyffert. Why oh why? När tänkte jag på Henrik Schyffert senast? Nåja, han är ju inte helt oäven att titta på.

Keygeneratorn jag hade till PS CS3 var möjligen infekterad med virus och nu har min prövotid gått ut så jag är utan PS. Därför är det inga bilder i bloggen. Men jag ska fixa det. Om det råkar vara någon som sitter med ett serial till PS CS3 så vore jag tacksam.

Inatt har jag sovit i solida sju timmar så jag känner mig någolunda normal. Hurray!

That's all for now.

When a woman gives birth to a crack baby you don’t give her a puppy.

– Emily Gilmore

Jag sitter och stirrar på mitt CV och kan för allt i världen inte komma på när jag gjorde allt det där. Och dessutom verkar det som att jag tappat bort alla papper om tidigare jobb i samband med stora skolsökningen 2007. Åh, det här är så otroligt frustrerande! Det är en osynlig tegelvägg mellan mig och mitt CV. Allt är bajs!

Klockan är 08:06 och dagen har hittills bjudit på två gråtattacker. Jag har varit vaken i en knapp timme. Ingen sömn att tala om inatt. Sex timmar i går natt och fyra timmar oregelbunden sömn den här. Jag går inte till skolan i detta tillstånd. Det skulle kunna medföra att jag börjar böla omotiverat framför främmande människor och den tanken framkallar ännu mer ångest än den att jag ska bli utan pengar från CSN (trots att jag är väl medveten om att skulle pengar från CSN utebli så sitter jag där och önskar jag hade prioriterat annorlunda). Om jag inte använder denna dag till att skriva klart mitt CV och söker de jobb jag planerat att söka så måste jag vara dum i huvudet, men det har ju hänt förut att jag struntar i sådana saker. Känner mig hopplös. Och när jag mår dåligt klockan åtta en måndag morgon slår det mig att jag har ingen att prata med. Micke rusar iväg till jobbet (och dessutom smyggråter jag ju bara här hemma ändå) och trots att det säkert finns folk som inte skulle ha något emot att jag ringde och pratade så finns det ingen jag känner mig bekväm att prata med. (Och så börjar jag böla igen.) Jag vill inte störa. Så är det. Borde finnas en onlinekurator man kan chatta med när man behöver.

Idag har jag varit otroligt vuxen. Jag och Mikael har varit hos farsan och druckit kaffe och pratat om übervuxna saker som hus och lån och räntor och skog.

Sedan fick jag låna en liten rolig manick - en  Palmtop Studio - en liten dosa till vilken man kopplar elgitarren för att sedan koppla dosan vidare till antingen förstärkare, öron (i form av hörlurar) eller dator. I manicken ryms gitarreffekter och roliga bas- och trumkomp och även ett minneskort för lagring av egna effekter eller inspelade låtar. Roligt.

Tanken är att jag, med denna manick, en mikrofon och programmet Reaper, skall spela in lite musik. Experimentera lixom. Göra saker som är skitkonstiga och jävligt dåliga för att sedan förvandlas till någon ny ball genre som är jättebra. Jo, vi får väl se men tanken är god.

Lite tung i huvudet svalde jag en ipren och åkte med Anna på loppisrunda.

Gjorde tre fynd. Dels en femtiotalsspegel som skall upp i hallen när den är omgjord men spegeln behöver lite arbete i form av sandpapper och färg så den får ni se sedan.

Fyndade en minibyrå i plexiglas att ha diverse sudd och gem och konstigheter i, endast 15 kr (plexiglas är extremt dyrt i affär) och riktigt fint brevpapper från Hallmark för futtiga 10 kr.